LindaBredell

Det var som en bomb kastades på mig. Jag kom på så mycket saker som jag skulle vilja ha gjort under mitt liv men som jag inte har gjort. Jag kunde knappt andas och det kändes som om mitt hjärta slog 3 dubbelslag. Det här snacket om som jag hörde på radion häromdagen att våren börjar komma och att folk automatiskt blir gladare är ren bullshit. Jag får panik! (Även fast jag vill och längtar att det ska bli vår/sommar) Men vår/sommaren betyder att det är snart höst och i höst fyller jag 20 år.. Jag vill då på allvar hitta ett jobb som ger mig en inkomst så att jag sen kan ta mitt pick och pack och flytta vidare till ett eget.. Hur fan ska jag kunna klarar mig utan mina föräldrar? Hur ska jag kunna bli vuxen när jag inte ens vet vad det innebär? Och tanken att bara sitta i en lägenhet och inte göra ett skit om dagarna (Förutom när man jobbar) gör att jag får änu mer panik! Mina kompisar kommer bli galna på mig när jag ringer hela tiden och säger att dom måste komma och hålla mig sällskap.. Dom kommer ju liksom ha egna jobb och egna liv att sköta?! Och sen när man väl ha blivit 20 år så kan man inte hålla på som man är en tonåring och bara göra idiotiska saker.. Då måste man bli allvarlig..?
Det finns tusen saker som jag skulle vilja göra innan jag drar ut i livet själv.. Men hur ska jag hinna med allt..?
Man ska inte ångra dom saker som man har gjort, man ska ångra dom saker man inte gjort!
Been there, done that, no regrets.

Jag skulle kunna skriva mycket mycket mer men då skulle väl tanken slå mig änu mer. Jag vill helt enkelt inte tänka på det.. Inte nu i allfall!

/ Linda